I förrgår var jag på sjukhuset som sagt.
Jag var på en ”hjärnundersökning” pga gbs.
Jag visste redan att jag har dålig koncentrationsförmåga.
Visste redan att jag inte mäktar att hänga med i ett för långt möte.
Visste redan att jag till slut inte hör vad den andra säger i en för lång diskussion.
Visste redan att jag måste jobba hemifrån för att det blir för mycket intryck annars.
Visste redan att jag ibland kan behöva sova en hel dag efter ett kalas.
Visste redan allt det där, men ändå var det så jobbigt att få det svart på vitt. Att få det nerpräntat i min journal.

Jag fick frågan häromdagen om jag skäms över mitt hål i halsen efter respiratorn. ”Nej absolut inte”
Svarade jag tvärsäkert! Såklart inte!
Det är livets märke.
Likaså mitt snea ansikte är livets märke. Jag skäms inte över mitt ansikte heller.
Även om jag ibland kan få en obeskrivlig ångest över ansiktet. Längtan efter att se ut som förut kan ibland bli övermäktig.
Men att inte få vara klar i huvudet,  att inte få ha samma go som tidigare,  att alltid vara tvungen att planera i minsta detalj vad man ska göra och när man ska göra. Planera in vilodagar efter händelser, det är inte min grej. Jag vill inte ha det så!
Jag vill göra så mycket! Men jag kan inte det!
Min arbetsterapeft säger att jag måste förstå någon gång! Men jag förstår men jag har så svårt att lära om.
Min handläggare på försäkringskassan säger ”nej, du får inte jobba mer än 25%”
Det är faktiskt inte lätt! Det var lättare att sitta i rullstolen och försöka lära sig gå,  läsa om rullstolshjältar som besteg berg med sina rullstolar och tänka ”det ska jag också göra”.

Livets märke! Ja jag har fått några märken av livet och idag fick även min katt det.

image

image

Det berörde mig så illa att han blev tvungen att bli klämd i dörren.
Det berörde mig så illa att även han blev tvungen att få livets märke.
Min fina fina katt ska inte ha ont.
Men det har han.
Min lilla lilla son ska inte ha en brännskadad fot men det har han.
Människor som bor i krig ska inte ha avkapade ben men det har dom.
Våldtagna barn ska inte ha trasiga hjärnor men det har dom.
Man måste hela tiden göra det bästa av situationen och hitta njutningen i det lilla.
Som en kaffekopp i första vårsolen.

image

Ett fint litet ansikte som tittar kärleksfullt på dig.

image

Att det faktiskt går att jobba lite hemifrån så att man kan plocka bort åtminstone lite av sjukskrivningen genom att sälja tandborstar, dammvippor, vaktelägg. Sälja sånt som man tror på. Sånt som gör nytta. Som är bra för miljön och för hälsan.

image

Om man tänker så har man mycket att vara glad över! På så vis är det lättare att leva med livets märken.

Annonser