I förrgår bar jag en kaninbur för jag städade ute i förrådet. Det är hopplöst att be om hjälp hela tiden så jag bar själv. Igår och idag har jag haft hopplöst ont i min axel som jag ska berätta om nu. Har egentligen inte kommit dit än men jag hoppar lite.
Jag bar en väska på min vänstra axel, hade ganska nyss börjat få permission så att jag fick åka hem och sova varje natt.
Jag behövde släpa en del grejer fram och tillbaka hela tiden. Och hade allt i min svarta väska som jag bar på axeln. Till saken hör också att jag åt en del morfin här så jag kände nog inte att det kanske gjorde ont. En kväll när jag hängde tvätt så fick jag helt plötsligt väldigt ont i axeln. Jag klädde av mig och tittade i badrumsspegeln. Jag fick en chock över hur jag såg ut!! Min vänstra axel hade försvunnit! Det blev lite kalabalik ett tag på sjukhuset, men det visade sig att min muskel i axeln inte orkade med att bära väska eller hänga tvätt så den gav helt enkelt upp och föll ner. Jag ser helt missbildad ut nu, och har väldigt ont.
Det syns nog inte så bra på bilden men kanske lite.

image

Nyckelbenet är väldigt framträdande, man kan greppa om det eftersom det inte finns någon muskel kvar under skinnet. Ja det var klantigt gjort men jag visste inte hur skör jag egentligen var! Och fortfarande fattar jag inte eftersom jag bar en kaninbur i förrgår. Det är detta som är svårast både för mig och för min omgivning att fatta. Och det är sååå trist! Jag vill vara stark nu! Men jag ska bli. Är bara lite svårt att hitta gnistan såna här ont-dagar. Dessutom så GLÖMDE jag ta min medicin igår kväll och det gjorde ju smärtan mycket enklare att hantera. …. grrrr….
Tur jag har skruttan som muntrar upp mig så mycket det bara går.

image

Och en till hästtidning blev det! Så nu blir det att stoppa pojkar i säng, sen mig själv i säng och titta på ryttareliten och läsa om våra fantastiska ponnies.

image

Annonser